Från Syd till Nord Dakota

 Från Syd till Nord Dakota

Efter frukosten lämnar vi hotellet och gör ett besök på ett frukostfik i retrostil med glasblåseri.

Lite nostalgipumpar en Gibarco och en Tokheim lite dålig på årsmodeller men troligtvis från mitten av 50 talet, vackra oavsett...

Vi lämnar efter ett par trevliga dagar i Deadwood för denna gången, österut mot Sturgis på väg 14a. 

Solrosfält utmed 79:an norrut till Newell. Att vi börjar närma oss en annan typ av landskap märks ganska tydligt nu när Prärien börjar breda ut sej ordentligt.

Efter Newell e de inte bara vi som kämpar oss vidare nordost i blåsten, de blåste verkligen ordentligt där ute på slätterna.

Vi höll oss vidare österut ett tag på väg 212 även om de nån enstaka gång blev lite liv i landskapet.

Det var mest så här, det bredde ut sej otroligt mäktiga vidder av jordbruk och betesmark, här en nytröskad veteåker man inte kunde se änden på. För en bonnapajk är nog de bland de vackraste man kan se och ett kvitto på tidigare slit, och en påminnelse om kommande...

Familjen Ingalls va inte hemma, men deras lilla hus på prärien still standing, även om de behövde målas om.

Hur många acers man bearbetade med den här generationen Hjortar per skift va nog avsevärt mindre än med kommande.

Vilka som är vackrast är upp till betraktaren, för egen del gör gamla saker mej väldigt glad.

Vi tog väg 73 rakt norrut strax före Faith till Lemmon, där vi utöver en lunchpaus beskådade märkliga skulpturer av förstenat trä, fossiler och sten, även kallat för kislat trä. För ett otränat öga liknade de mest nån form av brokigt färgat skiffer, riktigt snyggt skulle de nog bli på en vägg eller liknande.

På 212:an rakt österut mot McIntosh stod en gammal ärrad präriedragare en Versatile förmodligen en 555 enligt expertisen... Riktigt häftigt!

Strax efter McIntosh fortfarande norrut men nu på väg31 passerade vi gränsen till North Dakota i form av en ensam skylt på de milsvida prärien.

Svänger gör de inte mycket på North Dakotas prärier, men när de gör är de ofta nån liten by eller stad som är knutpunkten som här utanför Flasher när vi svänger österut på 21:an, och där stod dom bara några gamla pickuper och en lättare lastbil från sent femtiotal, den va verkligen tilltalande de skulle man nog kunna ha lite nytta av på farmen...  

Efter detta svängde de bara en gång till innan vi kom fram på väg 6 norrut till dagens mål Bismarck, Där checkade vi in och efter de besökte vi goda vänner till Urban och Margareta, paltkoman efter traditionella hamburgare lindrades bland annat av läran om hur man fördelar/köper/säljer utvidgar och avvecklar farmer, riktigt riktigt intressant måste jag säga dom närmsta dagarna ska vi få se de live också, för den intresserade är varje ruta 640 acers eller 258 hektar så man kan anat storlekarna på farmerna....

Thats all fot today folks!

Ten four

Over and out!!

Margareta & Urban 

Lillemor & Börje