Rock´n roll will never die!!!

Innan vi lämnade Lindström på lördagsmorgonen fick det bli en frukost på Swedish inn med bland annat svenska pannkakor. Men lunga de fanns vanlig Amerikansk också så vi kunde hålla skinnet på mitten fortsatt spännt!!

Chisago City var en gång svensktätast. En fin staty av Vilhelm Moberg med sin cykel står mitt i samhället. Det var i dessa trakter som han under 30-40 talet på sin cykel hittade inspiration till sina berömda böcker om utvandrarna.

Vi hittade en loppis som var enoooorm. Tyvärr är inte våra resväskor de.

En helt underbar liten tidig "kökskran" även om måtten stämde för väskan va den tung som bly, och gud vet vad tullen tagit den som i röntgen :-o 

En typisk packning när emigranterna gav sig iväg. En uppsättning kläder till alla i familjen, verktyg för att bearbeta trä, säd för att så, en bibel, presenter från släktingar, en spinnrock, kokkärl plus mat för resan. Utöver detta va den även fylld med stora förhoppningar och en dj...a massa mod, helt otroliga viljor måste de varit när man ser vilka avstånd dom över bitvis väldigt svår hanterliga färdvägar. Otrolig respekt för dessa kvinnor och män, vi hade de lite gnälligt i bilen för att luftkonditioneringen ibland va va lite svårinställd, så vår resa owerhere är heller inte så lätt.

Här på History center i Lindstrom som för övrigt är vänort med Tingsryd Småland, skulle vi sätta in nålar från hemorter, de va inge vare sej från Varberg eller Björketorp som ockuperat dessa platser tidigare.

Här börjar vi ta oss söderut på väg 8 från Lindstrom till dagens mål. 

Minnesota Air National guard U.S. Air force håller till utanför Minneapolis, de visar man med en ganska häftig flyguppvisning från marken... Riktigt fräckt! 

Minneapolis delas av floden Missisippi hur många broar som korsar den vet vi inte, men här åker vi på en av dom på väg 35 söderut och kan se åtminstone fyra stycken från de positionen. 

Här är vi framme vid dagens höjdpunkt...

Dom här bågarna avslöjar både målet och ingången till den tragiska minnesplatsen. 

Vi fick gå en  bra bit över åkrar i 35 graders hetta, klädda för North Dakota.

Den 3 februari var det 65 år sedan den blott 22-årige Buddy Holly omkom i en flygolycka på ett isigt fält utanför Clear Lake i Iowa. I flygplanet satt även musikerna JP Richardson och Richie Valens. Åkern där planet kraschade har blivit ett turistmål. 

Man lämnar både de ena och de andra som en hälsning till sina idoler, själva spelade vi Peggy Sue på en medhavd bluethootradio... Rock´n roll is her to stay it´s will newer die....

Klubben Surf Ballroom i närheten av olycksplatsen där de gjorde sin sista spelning, efter denna lyfte dom från Mason city airport och kraschade bara 5,2 miles efter take of...

En minnessten är rest över grabbarna vid Clear Lake SURF Ballroom

Lite längre fram i Clear Lake centrum hamnade på en marknad i stan.

Hade vi bara sett upp kunde vi åkt med denna skönhet på höbalar från Surf Ballroom.

Marknaden hade pågått ett tag så några va upprymda och glada... Vi lovade att förmedla den lördagskänslan till Sverige, now done.

Nu är framme i Waterloo efter ett par timmar sydöst på väg 27/218. Det börjar bli en vana nu, det här med incheckning.

Någon mötte ju sitt öde i Waterloo... så vi är på vår vakt när vi ger oss ut i natten på jakt efter mat och dryck!

Men paltkoman verkar vara vår återkommande öde, så här hade vi uppgraderat till åtta av fem igen, lite lyxigt e de ju att ha varsin dubbelsäng på rummet men de är ett märkligt system här då den uppsättningen är många gånger billigare än ett vanligt dubbelrum... Early night make a Early bird!!

Thats all for today folks!

Ten Four!

Over and out!!

Margareta & Urban 

Lillemor & Börje